INSPIRATIONSBANK

Under Digikult 2021 vill vi presentera spännande digitala projekt, koncept och verksamhet som på olika sätt förflyttar utvecklingen framåt. Nedan hittar du filmade presentationer från museer, arkiv, bibliotek och andra aktörer som förhoppningsvis kan inspirera fler att testa nya vägar och arbetssätt för att jobba med digitalt kulturarv i praktiken. Vi vill också passa på att tacka alla som har skickat in bidrag!

Välkommen att botanisera runt!

Utveckling av digitala lärresurser

Erfarenheter kring utveckling och spridning av digitala lärresurser
Naturhistoriska Riksmuseet

Idag erbjuder Naturhistoriska riksmuseet ett sextiotal digitala lärresurser på sin hemsida. De används och uppskattas av lärare och elever från förskolan till gymnasiet i hela Sverige och även i svensktalande skolor utanför landets gränser. Det som syns nu är resultatet av två strategiska beslut och tre års medvetet arbete i linje med de besluten. I den här filmen delar museipedagogen Sara Schesny med sig av erfarenheter kring att ta fram, vidareutveckla och sprida digitala lärresurser i samarbete med museets forskningsavdelning, yrkesverksamma lärare och externa samarbetspartners.

Digiseum – upplev museet hemifrån

Digiseum – tillgänglighet till museets digitala resurser
Göteborgs stadsmuseum

Vad händer om publiken inte kan komma till det fysiska museet? Våren 2020 skapades Digiseum som en plattform på museets webbplats med ambitionen att publiken under pandemin lätt skulle kunna hitta museets digitala resurser – från samlingar till berättelser. Digiseum utgör också navet för den digitala omställning som museet har gjort kring förmedling av olika typer av innehåll.

Medverkar gör Johan Lindblom, digital kommunikatör, Göteborgs museer och konsthall.

Digitala arkiv i fokus

AI och medborgarforskning öppnar arkiven
Riksarkivet

Idag finns miljontals digitala bilder av äldre handskrivna arkivmaterial. Dessa är tidskrävande att söka i och ofta svårläst. Om de istället var tillgängliga som textdata skulle sökbarheten öka radikalt. Det skulle också öppna upp för nya sätt att analysera stora mängder arkivdokument.

Med hjälp av bildigenkänning och maskininlärning har det under senare år utvecklats tekniker för automatiserad handskriftstolkning, så kallad Handwritten Text Recognition (HTR). Med stöd från Vinnova pågår nu ett projekt på Riksarkivet som går ut på att pröva hur HTR-tekniker kan användas mot handskrivna arkivmaterial. Partner i projektet är READ-COOP som utvecklat den HTR-teknik som projektet använder. I projektet tillämpas även så kallad medborgarforskning, där kunniga personer från allmänheten har bjudits in att delta.

Projektet arbetar initialt med polisrapporter från Göteborg 1868-1902 i samarbete med GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet.

Språkteknologi på Riksarkivet – digitala metoder för att närma sig historiska texter.
Riksarkivet

De senaste årens utveckling inom artificiell intelligens och språkteknologi öppnar upp nya möjlighet för arkiv och minnesinstitutioner att tillgängliggöra det historiska material de förvaltar på nya sätt. I den här filmen ges en kort introduktion till språkteknologi för historiska källor och en presentation över vad vi på Riksarkivet testat på området, samt vilka svårigheter och möjligheter vi ser.

Medverkar gör Catharina Dahlgren (innovationsledare och projektledare) och Erik Lenas (data scientist och systemutvecklare).

Digital infrastruktur för forskning

Urdar – mot en forskningsinfrastruktur för arkeologisk undersökningsdata, Daniel Löwenborg

Den omfattande kulturarvsinformationen från arkeologiska undersökningar är i hög utsträckning otillgänglig för datadriven forskning. Urdar-projektet kommer säkerställa att informationen i den digitala dokumentationen från undersökningar inte går förlorad utan blir tillgänglig för forskning genom länkade och öppna databaser. Det innebär att materialet blir tillgängligt för forskning med digitala metoder vilket kommer underlätta tvärvetenskapliga samarbeten.

Urdar kommer skapa en brygga mellan kulturmiljösektorn och akademisk forskning genom att möjliggöra forskning på arkeologins främsta empiriska data. Digital dokumentation är en källa för att utforska långtidsperspektiv inom många olika forskningsfält. Urdar kommer tillämpa FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable and Reusable), för att säkerställa att resultaten kan inkluderas inom internationella forskningsinfrastrukturer.

Projektet stöds av Riksbankens Jubileumsfond och genomförs i samarbete mellan Uppsala universitet, Riksantikvarieämbetet, Umeå universitet och Lunds universitet.

Kulturarvsinkubatorn x 3

Upptäck historien omkring dig
Geostory, Jens Engelbrecht

Kulturarvsinkubatorn

Videon visar en del av användarupplevelsen från den senaste versionen av GeoStory. Här kan du se hur man upptäcker:

* Inlästa geostories
* Geokodade objekt från K-samsök, Europeana, Musikverket, ISOF m.fl.
* Historiska personer och väsen- objekt som rör sig fritt inom ett specifikt område.

Du kan upptäcka objekten via “Fri vandring” som då spelas upp automatiskt medan man passerar dem. Eller upptäcka dem manuellt via kartan.

Videon visar även på hur man kan beskydda, försvara, erövra och befria objekt med hjälp av att vinna historiska quiz-kamper. Alla objekt har associerad historisk bakgrundsmusik (tidsenlig eller lokal), videos, kontributörsinformation samt länkar vidare till grundkällan m.m.

Det finns även Integration med det lokala näringslivet, olika betalmodeller inklusive crowdfunding integrerat i speldelen “Heritage Hunter”. GeoStory är inte knutet till någon specifik destination utan är ett sätt att uppleva hela Sveriges kulturhistoria på plats. https://geostory.se

Ekot av vår tid
Oscar Björk, Heartifact Studio
Kulturarvsinkubatorn

Resonans från vår omgivning är något vi upplever dagligen men får väldigt sällan stort fokus. Ofta är det på platser där man möts av en mäktig rumsklang, exempelvis i en kyrka, som det blir tydligt att akustiken är en stor del av själva helhetsupplevelsen. Med modern ljudteknik kan man fånga och bevara resonansen av en plats. Filen som skapas kan sen användas för att återskapa akustiken i realtid.

Projektets huvudsyfte är att för första gången påbörja en samling med akustik från några av Sveriges platser och bevara filerna i arkiv. Projektets andra mål är att på ett nytt sätt använda och belysa platser med ljudet i fokus, bland annat som en utställning kring rumsklang där man som besökare kan interagera med flera av projektets platser och pröva akustiken.

Ekot av vår tid är ett kulturarvsprojekt beviljat av Kulturbryggan. Just nu söker projektet fler samarbeten inför framtiden.

Ta din utställning till klassrummet – ta eleven till källorna!
För museum och skola av Pedagogbyrån

Kulturarvsinkubatorn

Enligt en enkät från Riksantikvarieämbetet så har bara ungefär 5 % av Sveriges lärare deltagit i en fortbildning på museer. Ungefär lika många har använt arkivmaterial i sin undervisning. Då är det ju 95 % kvar! Visst borde väl fler lärare upptäcka museerna och arkiven?

Vi har stor erfarenhet av att vara länken mellan museum, arkiv, bibliotek och skola. Med hjälp av konst- och kulturarvsmaterial utbildar vi tusentals lärare och elever i bland annat källkritik, historieskrivning och användning av historiska primärkällor. Hör av dig, så kan vi inleda ett samarbete ihop!

Läs gärna mer på: https://www.pedagogbyran.se/

Om Kulturarvsinkubatorn

Kulturarvsinkubatorn har till syfte att stimulera innovation och entreprenörskap kopplat till kulturarvssektorn med fokus på utveckling av digitala produkter och tjänster. Kulturarvsinkubatorn drivs av Riksantikvarieämbetet med stöd av Uppsala Universitet och Science Park Gotland. Projektet är finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Tillväxtverket och Region Gotland.
Läs gärna mer på www.kaink.se samt www.kaink.se/partners

Dynamiska samlingar

Dynamic Collections
Nicolò Dell’Unto, PhD, Associate Professor
Department of Archaeology and Ancient History, Lund University

The recent development and use of 3D acquisition and visualization technology have contributed to the rapid emergence of a large number of 3D collections, whose production has been most often justified to trigger a process of data democratization and diffusion. Despite the fact that several 3D collections are now available online in different forms, it is not clear how those data (once stored) are used by other specialists (or non-professionals) to produce new knowledge. Is this data democratization process really taking place? And are the 3D models stored in these new archives capable of serving the needs of different specialists across the cultural heritage (CH) sector?

Despite their limited outreach, traditional archaeological collections have been successfully employed in the past for supporting archaeological studies, for dating contexts and sites and for training archaeologists operating everyday in the field. Is it possible to create 3D collections capable of extensively supporting the community of researchers in the same efficient way?

By using state of the art 3D web visualization technology, and by studying the way researchers and students use and interact with archaeological objects, this project aims at defining novel 3D web archives capable of fostering large scale knowledge production and data reuse. This project impact the way specialists interact with archaeological material promoting best practice and quality in heritage and material studies.

Digitalt konstutbyte

Digitalt konstutbyte – Off season Art Gardening
Dacapo Mariestad

Dacapo Mariestad driver yrkeshögskoleutbildningar inom bland annat traditionellt hantverk, men vi utvecklar också nya kurser inom digitala verktyg riktade mot museer och besöksmål. Vi driver också projekt inom områden knutna till våra utbildningar. Ett av de är Off Season Art Gardening. Det är ett internationellt Creative Europe-projekt som pågått i tre år och inom det projektet har vi bland annat under det senaste året gjort ett digitalt konstutbyte

Tillsammans med vår projektpartner Wendy på Sense of Place i Nederländerna valde vi att digitalt flytta en staty från Holland. Den heter ”I väntan på tidvattnet” och är skapad av Jan Ketelaar. Genom att använda drönarfotografier av skulpturerna kunde vi generera en 3D-modell av konstverket. När modellen var färdig implementerades den i en programvara för augmented reality och de 5 meter höga statyerna i från Holland kan nu genom mobilkameran ses stående i parken i Mariestad.

Litteraturkartan

Litteraturkartan
Litteraturbanken, Johan Roxendal

Litteraturbankens samlingar av äldre litteratur utgör Litteraturkartans fokus. Landskapen omkring oss klingar sprött av dikt. Varje stad, gård, stuga, skog, berg och fält speglar det litterära kulturarvet. Här skrevs en dikt. Här vandrade skalden, storögd inför världen. Här sjöngs svunna tiders visor. Här fick diktverket ton av skogen. Och här, i fotogenlampans sken, lästes dikter tyst i natten. Bohuslän, Västergötland och Dalsland är först ut, med författare som Martinson, Boye, Hasselskog och Taube. Här finns fattigstugan i Hova och herrgården i Råbäck. Här hittar man en poet i en likbod, en bil som kört i en å och en poet som tappat sin skrivmaskin. Med Mary Wollstonecraft reser man i den torftiga värld som 1795 mötte en europeisk intellektuell. Man vandrar i Linnés fotspår genom den västsvenska resan 1746, och följer hans sentida lärjunge Peter Törnqvist på en liknande resa mer än tvåhundrafemtio år senare. Litteraturbankens utvecklare Johan Roxendal berättar mer om Litteraturkartan.

Projekt Fredrika x 2

Projekt Fredrika för rikssvenskar: Det svenska Finland på Wikipedia

Projekt Fredrika handlar om det svenska Finland på Wikipedia, på svenska och andra språk. Många i Sverige känner knappt till det svenska Finland. Finland var en likaberättigad del av Sverige fram till 1809. Svenska var det dominanta offentliga språket i Finland långt in på 1900-talet. Svenska är fortsättningsvis ett samhällsbärande språk i Finland, ofta företrätt av representanter på regeringsnivå, med ministrar från ett flertal olika partier. Svenska är det ena av två nationalspråk i Finland, modersmålet för knappa 300.000 medborgare, finlandssvenskar. Över en miljon finskspråkiga finländare, finnar, talar bra svenska. Det svenska är grundläggande för Finlands identitet.

Det svenska Wikipedia är inte enbart Sveriges Wikipedia, utan också det svenska Finlands. Vasa är inte bara ett regalskepp och ett knäckebröd, utan en stad. Denna film beskriver Projekt Fredrika uttryckligen för en rikssvensk publik, som inte har den förhandskunskap den svenska publiken i Finland har.

Digitalt kulturarv och öppenhet
Projekt Fredrika
, Finland

Det här är ett brandtal för öppenhet, för att det digitala kulturarvet i Norden må överleva i konkurrens med anglosaxisk likriktning. Jag vänder mig till förvaltare av kulturarv, europeiskt kulturarv, nordiskt kulturarv.

Gör innehållet så öppet som möjligt, tillgängligt på Creative Commons, uppladdningsbart på den digitala allmänningen vid namn Wikimedia Commons. Låt bli att göra självmål genom att göra kulturarvet svårtillgängligt, utan försvara oss européer och nordbor mot amerikansk utarmning och monokultur. Inte i teorin, utan i praktiken. Inte till höga kostnader, utan till låga.

Tro inte att värdet i kulturarvet, som förvaltas av arkiv, bibliotek och muséer, ligger i penningvärdet på licensintäkter. Det värdet är lågt. Och även låga krav på licensavgifter skapar friktion som förstör det många storleksordningar större kulturella kapitalet, som tillkommer oss alla. Det kulturella kapitalet möjliggör vår fortlevnad.

Visualisering av det förflutna

Visualisering av det förflutna
Hagaeus Byggteknik

Att visualisera den materiella historien med digital teknik kräver många olika kompetenser. Förutom att kunna de digitala verktygen måste man även kunna historien och hantverket. Jag har därför börjat digitalisera de arbeten jag och mina kollegor gör, samt även andra hantverkares återskapade föremål. Dessa är nytillverkade precis som när det begav sig och har inte hundratals år av slitage och patina som museiföremålen ådragit sig.